2014-02-25 17:44:52 Vardag
» Kommentarer(0) «


Äntligen orkar jag med ett blogginlägg. Sista meningen i förra inlägget kan ni stryka. Helt och hållet. Vaknade onsdagen den 19 februari med den värsta huvudvärk och nackvärk ni kan tänka er. Jag kunde knappt röra mig. Hade ångest för toabesöken som tog typ 1 minut. Henke fick åka hem på lunch och raster för att hjälpa mig upp på toa och pytsa i mig dryck o tabletter. Till följd kom också illamående, hade sån värk så jag till slut kräktes. Jag var nära att åka tillbaks till sjukan men hade  sköterske och läkarkontakt på telefon och det var "oturligt nog" jag som blivit drabbad av postspinal huvudvärk, vilket typ 15-20% av dom som gör en lumbalpunktion får. Tack för den upplysningen innan. Sedan dess har det varit strikt sängläge. Då menar jag sängläge som i ljud och ljusskyddat rum och utan huvudkudde. Den värsta känslan var dock att inte kunna ta hand om ludde. Alls. Hemsk känsla som mamma.